Det finns redan flera böcker om Amnesty Internationals historia. De ger mängder av information om organisationens utveckling och framgångar. Men ingen av dem tar mer än mycket ytligt upp de problem organisationen har mött, det förtal vi har utsatts för, de svårigheter det har inneburit att ta upp nya arbetsområden, de konflikter inom rörelsen som ibland har hotat att välta hela spelet över ända. Man har inte velat skada organisationen genom att berätta om motgångarna. Jag anser att det är en farlig väg att gå. Det ger ingen vägledning för dem som ska ta över, eller för dem som vill ge sig in på ett liknande företag. Det är av misstagen, motgångarna och konflikterna man lär sig. Det man försöker dölja blir liggande som en sten i skon.

Med utgångspunkt från erfarenheterna i en lokal Amnesty-grupp redovisar den här dokumentären utvecklingen inom en världsomspännande rörelse som fortfarande har en ledande roll i arbetet för mänskliga rättigheter. Och den döljer inte motgångarna, misstagen och de interna motsättningarna – allt det som vi kan ta lärdom av.